Ny i yrket- vad ska jag tänka på?

Ett mail kom till mig. Karin jag har följt din blogg och jag börjar min första lärartjänst i höst, tar min examen nu i vår. Vad ska jag tänka på?

Ärad över frågan och förtroendet började jag fundera, vad är det jag gör när jag får en ny grupp? Vilka tips vill jag ge någon som ska börja sin första tjänst? Hur ska jag tipsa någon som börjar från början, som ensam bland öar i en skärgård. Åt vilket håll ska jag börja simma? Jag kom fram till den här listan, säkert kan den kompletteras och säkert är den inte för alla men så här tänker jag.

Först ett stort gratis till att utbildningen är klar. Välkommen till ett härligt yrke som ger något alldeles extra varje dag.

  1. Innan eleverna kommer, skaffa en kalender. Den delen är för mig så viktig att jag till hösten tänker ägna ett helt inlägg bara åt detta fantastiska hjälpmedel.
  2. Skaffa något fint till dig och ditt skrivbord. En personlig sak som påminner dig om att du landat ditt första jobb och som symboliserar alla dina förväntningar.
  3. Gör en planeringsram över läsåret, gärna även en till som sträcker sig över hela den tid som du ska arbeta med gruppen, ofta tre år. Här kan du säkert få hjälp av kollegor på skolan men tänk även efter själv, titta ordentligt i läroplanens kunskapskrav och syftestexter. Vilka ämnen ska du undervisa i? Vilka kunskapskrav behöver du hinna med? Hur länge får du arbeta med respektive ämne? Därefter kan du börja med HURET. Det är lätt att inspireras och se alla roliga projekt som finns. Men du gör klokt i att stoppa och se till ramen först.
  4. Gör ett personligt schema. Hur ska du fördela din tid när du inte har lektion? Tänker du använda förtroendetiden hemma eller gör du den på jobbet? Vad är det du faktiskt är anställd att göra? Ofta kommer det många förväntningar med yrket som faktiskt inte är något som egentligen ingår i tjänstebeskrivningen. En lärare kan jobba hur mycket som helst, det är upp till dig att vara professionell och faktiskt sätta ramarna både för dig själv och för din omgivning. Otroligt viktigt!!!
  5. Vid terminsstart; Börja med att arbeta med gruppen. Vilka förväntningar har du på klassrumsklimatet och arbetsmiljön? Det här är viktigt att förmedla till gruppen, vilka tankar har du? Hur ska eleverna begära ordet? Hur ska eleverna sitta? Vilka rutiner ska ni ha när arbetspasset börjar och när arbetspasset slutar? Här kan du även vara tydlig mot vårdnadshavarna att du jobbar bara exempelvis mellan 8-16 och att de inte kan räkna med att du nås efter den tiden. Lämna aldrig ut dina privata kontaktuppgifter.
  6. Lär känna dina elever professionellt, vilka behov har de? Vilka styrkor har dina elever? Vad har de med sig sedan tidigare i form av kunskap och skolerfarenhet? Gör övningar där du får höra deras tankar men som även gärna får mynna ut i fina dekorationer av klassrummet. Här är Unicefs material toppen att tillgå, ett klick bort och massa bra färdigplanerade lektioner för alla åldrar. Barnkonventionen, värdegrund, pyssel och alla kan delta. Toppen! Namnskyltstillverkning är också bra övningar, du får lära dig namn samtidigt som eleverna kan dekorera skyltarna med personliga tankar som sedan förmedlas individuellt eller i helgrupp.
  7. Försök identifiera de elever där det är viktigt att du snabbt får en relation även till hemmet. Sträva efter att första kontakten med hemmet ska vara ett möte där ni får hälsa och lära känna varandra. Sedan hur mötet går till eller hur långt det är spelar ingen större roll, kan mycket väl räcka med ett handslag första dagen på terminen.
  8. Berätta för eleverna om den ram som du satt upp för läsåret, ge lite försmak på vad ni ska göra. Det både hjälper de som behöver god framförhållning och skapar försmak inför kommande projekt.
  9. Låt dig själv vara ny. Hoppa inte på att gå med i massa utvecklingsgrupper på skolan. Din rektor ska hjälpa dig så du får en mentor som har tid för dig och dina frågor. Gärna någon som är en bit från din undervisningssituation så era möten inte blir att fixa vardagliga praktiska bestyr.
  10. Så fort du får ett mailkonto. Skapa en mapp som heter beröm. Där ska du samla alla dina meddelanden där du fått positiv respons för något du gjort. Vissa kan innehålla något så enkelt som ett tack. Ovärderlig källa till positiv energi de dagar som kanske inte går som du tänkt.

Det här är mina tips för att få en bra start i yrket.

Stort lycka till Karolina, faktumet att du faktiskt ställer frågan visar att du förstår mycket av yrkets komplexitet samtidigt som du är villig att höra och lära för att ge dig själv en så bra start i yrket som du bara kan.

 


Hur gör jag det här?


60 nya elever, mer än tio avlämnande skolor, fyra ämnen och ett läsår innan jag ska betygsätta allt mot årskurs 6 kunskapskrav. Hur gör jag det här?

Som högstadielärare så har årskurs 6 varit en bubblare som kommit och gått genom åren. Ibland har jag undervisat en grupp oftast inte. På min nuvarande arbetsplats, en nystartad skola som bygger från de lägre åldrarna, så är årskurs 6 den näst äldsta gruppen vi har.

Terminsstart i augusti 2017. 60 nya elever, mer än tio avlämnande skolor, fyra ämnen och ett läsår till jag ska betygsätta eleverna mot årskurs 6 kunskapskrav. Hur gör jag det här?

Att försöka kontakta alla avlämnande lärare och skolor för att se hur långt eleverna kommit var inte ens i min tankevärld. För många skolor, för många kunskapskrav, för många elever. Hur ska jag komprimera och samtidigt få med vad de behöver för att ta till sig dels kunskapskraven i årskurs 6 men även förbereda dem så de är redo för att studera mot kunskapskraven årskurs 9?

Det blev kring historia som jag var tvungen att tänka till ordentligt. Hur ska jag få det här överblickbart och möjligt? Ofta tänker jag tack och lov för min erfarenhet och den tid vi fick och la ner när nya läroplanen kom kring kunskapskrav, syfte och centralt innehåll. Hur ska jag sålla i innehållet när jag har ett läsår på mig att fixa tre års arbete? Jag beslutar att se till årskurs nio. Vilken är den bästa repetitionen av det som de förväntas kunna i årskurs sju som jag kan ge dem nu?

Landade i tanken att vi ska läsa historia med musiken från musikalen Kristina från Duvemåla som inramning.

Fem nedslag i historien från 1800-talets början till 2018.

  • Rättigheter
  • Utvandring
  • Styrelseskick
  • Industriell revolution
  • Jordbruk

En rubrik per vecka. Läsa, lyssna, skriva, se och diskutera. Frågor att besvara, texter att läsa och lyssna, bilder att se på. Svåra ord att klura ut och lära.

Med Kuben på skolgården blev slutmålet givet: Vad har möjliggjort ett rättvisare samhälle 2018?

Musikalen kändes given direkt som inramning av projektet. Varje lektion ska inledas med en sång ur musikalen. Här blir det många vinster; en introduktion av Vilhelm Mobergs fantastiska epos, lugnet som musik ger i början av lektionen, en historia att berätta som binder samman nutid och dåtid. Slutligen många nya personer att lära känna Kristina, Karl-Oskar, Robert och Ulrika.

Historien kommer till liv med karaktärerna i boken. Ulrika, vilka rättigheter saknade hon? Ryktena som spridits om henne. Den ensamstående modern. Avsaknaden av religionsfrihet och möjligheten att bryta med sitt förflutna.

Kristina som inte ville åka- vem vill egentligen utvandra, lämna sitt hem oavsett hur otryggt det än kan vara. Elevernas erfarenheter och historier ger hennes sorg och längtan nya dimensioner. Vad är det som får människor att ta beslutet att lämna sitt hem, sitt land och det som de känner igen?

När sedan Kristinas förtvivlan över att ha förlorat sitt barn, sitt land och tvivlar på sin tro är det helt tyst av intensivt lyssnade. Budskapet har gått fram. Världsläget både i klassrummet och i medierna gör verkligheten mer påtagligt. Den lektionen är det inte bara jag och min kollega som har en tår i ögonvrån.

Genom Robert får vi lära känna drömmaren som vill bryta mot de gamla traditionerna och måstena. Han vill inte underordna sig den gamla ordningen och den gamla världens styrelseskick. Vad är det som får oss att drömma och vilja bort- då och nu?

Med Karl Oskar ord …här fanns bara vildgräs fanns bara bete åt hjort och rådjur och älg  Nu växer här vete, korn, råg och potatis, allt tänkbar gröda… kommer självförsörjningen och jordbruket in. Hur har inte jordbrukets enorma förändring påverkat möjligheten till ett rättvisare samhälle idag? Diskussioner om mark där det gamla möter det nya, traditioner går i kollision med lagar.

Projeket känns lyckat. För varje pass som går så växer intresset och elevernas lyssnande och engagemang blir påtaglig. Inramningen med musikalen blev väldigt lyckad. Först tyckte många att musiken var lite konstig och historien kändes främmande. Men allt eftersom lektionerna gick märktes det att historien engagerade och sången väckte frågor.

Vid ett tillfälle landande vi i en diskussion om den öppna spisen. Präriens drottning hade inlett lektionen. Vad är egentligen en öppen spis undrade några? Så här är det i mitt hemland sade en annan. Så här är det på mitt lantställe säger en tredje. Jag tar fram en bild av en öppenspis. Hur viktigt är inte spisen i ett hem? Hur viktig var inte spisen i hemmet förr i Sverige och än i dag i andra länder? Spisen som värmekälla, spisen som trygghet, spisen som matlagningsplats. Den diskussionen blev den mest otippade och samtidigt mest minnesvärda.

När projektet gick mot sitt slut summerade min ämneskollega och jag arbetet och vi var båda nöjda. Svenska ämnet hade fått ta sin plats, historien har fått liv och mött nutiden. Momentet kom i hamn med flaggan i topp. Tre års studier sammanfattade i en termin.

Vad lärde jag mig av det här? Fick bekräftat igen att lita på det jag kan.

Ta ett beslut, ta riktning och sen köra på det.

Jag är nöjd och har gjort det jag kan för att få mina elever att lyckas så långt det bara går. När jag sedan ser över resultaten så bekräftar de min nöjdhet. Eleverna har förstått, lärt och dragit sina slutsatser om vad som möjliggjort ett rättvisare samhälle 2018.


Om jag inte gillar reglerna då?

Ett boktips om drömmar, normer och att våga.

”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.” Lgr 11 kap 1

Genom Sun-Mi Hwangs Hönan som drömde om att flyga får jag som lärare ett utmärkt underlag att angripa läroplanens första del tillsammans med mina elever i klassrummet. En berättelse om en höna som ville flyga och bli mor men även en angeläget arbetsmaterial om normer, familjerelationer, adoption, grupptryck, att våga vara annorlunda, drömmar, mål och moralpanik. Bara orden i sig ger underlag till många diskussioner i klassrummet. En saga om en hönas liv med många förvecklingar och möjligheter till igenkänning i skolvardagen.

Det var längesedan en bok som tillsynes verkar så enkel i sin form öppnar en värld till så många diskussioner och lektions upplägg som denna. Att jobba på högstadiet och att jobba med tonåringar är att jobba med personer som precis som hönan är sökande efter vilka de är och hur de ska vara i förhållande till vad som förväntas.

Knopp är en höna. Men hon är inte vilken höna som helst hon är en höna med en dröm.

Hon vill ruva ett ägg som kläcks till en kyckling. Ingen ovanlig och inte heller omöjlig dröm kan jag tycka för en höna. Men det som verkar vara en högts möjlig ambition och dröm för mig är en omöjlighet för andra pågrund av de omständigheter vi föds in i.

”Visst, ni är hönor båda två, men du är annorlunda. Det måste du förstå. Precis som jag är grindvakt och tuppen hälsar morgonen, är det meningen att du ska lägga ägg i en bur. Inte på gården! Sådana är reglerna.Men om inte jag gillar reglerna då? Vad händer då?” 


Det är inte svårt att relatera till samhället av idag där krav och normer sätter upp oskrivna regler för vad som förväntas och inte oavsett vem du är och var du bor. Om inte jag gillar reglerna, vad händer då? Får jag ändå vara en del av gemenskapen även fast jag bryter mot den rådande normen?

Törs jag berätta om mina drömmar när de kan verka så främmande i det sammanhanget som jag befinner mig?

Hönan som ville flyga är både en saga att avnjuta och ett nytänkande undervisningsinstrument att använda. Det är en berättelse om en stark  kvinna som trotsar samhällets normer och gör vad hon kan för att fullfölja sina drömmar. Hon är en självständig  kvinna som till högt pris gör vad hon kan för att uppnå sina drömmar mot alla odds. Utstött från sin familj, bortjagad från det sammanhang hon känner igen efter hot mot sitt liv lämnar hon det samhälle hon känner och flyr till det okända. Rubriker i massmedia berättar varje dag historier om dessa öden, vissa historier blir allas historier och personen någon som ges en möjlighet att lyssnas på och förutsättningarna ändras. Andra historier skapar moralpanik och nya regleringar i lag diskuteras.

”Det räcker med en höna i ladan. Och jag har sex kycklingar. Det finns inte plats. Jag är också bekymrad över kycklingarnas utbildning. Jag vet att de kommer att fråga: ’Varför kvackar han och kallar en höna för mamma?’ ’Varför är han inte som vi?´

En del av dem kanske till och med kommer att försöka kvacka. Jag kan inte uppfostra mina kycklingar i en sådan kaotisk miljö. Vi måste köra ut den dåraktiga hönan och ankungen. ’Just det, inflikade hunden, Först och främst ska ordningen upprätthållas.”

Hur skulle vårt samhälle se ut idag om ordningen inte ifrågasattes? #metoo, Rosa Parks, Malalah, Nelson Mandela- listan kan göras lång av personer och organisationer som ifrågasatt ordningen för att möjliggöra sin och andras grundläggande rätt att få vara sig själva.

Trots att Knopp ständigt får leva under hot och med glåpord från andra så uppfylls hennes dröm. Inte som normen gett ramarna utan som möjligheten skapade.

”Visst, han är en and, ingen kyckling. Vem bryr sig? Han vet ändå att jag är hans mamma!” 

Vem kan egentligen säga hur en familj ska se ut och vem som har rätt att sätta ramarna. Att som lärare förutsätta att jag förstår och vet något om mina elevers familjeband och relation är att sätta ordentliga krokben på sig själv. Jag bör istället som boken berättar se på familjen och höra Knopps berättelse för vad den är. Det blir grunden till samtalet och ytterligare en övning med eleverna. Vad är en familj?

Det är lätt att döma när det inte finns en historia bakom. Svart och vitt kan verka självklart men öppnas en diskussion upp och individen bakom kommer fram raseras ramarna och möjligheten att vara annorlunda bör verklighet.

”Hon menar att det är värdigare att bli en maträtt på en resturang. Skäms du inte? Du, en ledamot av kammen, har kläckt en unge av en annan sort!”

”Det är en skam för kammen.”

”Det här kan icke tolereras!” 

Att i ett klassrum prata om normer, familjerelationer, adoption, grupptryck, att våga vara annorlunda, drömmar, mål och moralpanik är en fantastisk möjlighet att dels arbeta över ämnesområdena men även ett utmärkt tillfälle att låta alla synas och bli sedda för just vilka de är och var de kommer ifrån.

En saga om en höna skapar fantastiska möjligheter till samtal om drömmar och att våga. Precis där ligger ju uppdraget jag som lärare har, att låta alla bli sedda och ge dem möjlighet att våga gå dit deras drömmar bär.

Tack för ordet och det här läsåret. Vi ses i augusti!

/Karin

 

 

 


Läromedel- det här använder jag i min undervisning

 


I början av min lärarkarriär, s
om faktiskt inte är så längesedan, så var det bäst att bara tacka och ta emot av det material som fanns i klassrummet. Internet var relativt nytt och det skolmaterial som fanns, i klassrummen jag ärvde, var det jag använde. Kartböcker och väggkartor där Belgiska Kongo fortfarande stod kvar och samhällsböcker som beskrev kommunistregimens utmaningar i Sovjetunionen var vanliga vid millennieskiftets början. Då som nu så var det inte bara att välja och vraka bland läromedelsföretagens rika utbud. Budgetar ska hållas och hållbarhet inkluderas.

 

Många klassrum som passerat har haft rader av böcker som ingen bläddrat i på många år. Andra rum har haft en desperat ihopplock av litteratur för att kunna ge eleverna något.

Med åren så har internet slagit igenom i varje del av samhället. Således även skolan. På senare år har en till en med lärplattor blivit det som gäller i många skolor. Utbudet av appar och digitala läromedel fullkomligen svämmar över i mail flöden, på mässor och i tipsgrupper på sociala medier. Härliga tider och samtidigt förvirrande tider.

Vilka är egentligen användbara för min undervisning?

Med erfarenhet dels av klassrum som dignar av material som mest fyller hyllplats. Samt erfarenhet av två nystartade skolor som saknar det mesta så har jag samlat på mig den kunskapen och erfarenheten att kunna säga;

Det här materialet behöver jag för att bedriva undervisning i SO på högstadiet.

Till mina rektorers förhoppningsvisa förtjusning så tycker jag definitivt att gratis är bra och ”less is definitely more.”

Det som kostar som material i min undervisning är stadieböcker i historia och religion. Javisst finns det många sidor på internet som har information om religion och historia, men jag är ännu ej övertygad om att det är just i dessa ämnen som själva grundinlärningen även ska inkludera avancerade källkritiska studier. Har jag i min undervisning tillgång till välskrivna och välgenomarbetade texter så kan vi istället lägga fokus på innehållet och ta källkritiken som en uppgift i uppgiften.

En bra kartbok och historisk atlas är för mig en självklarhet i alla klassrum. Att ha böcker att bläddra i och diskutera kring lyfter alla diskussioner. Nyfikenheten som kan skapas med kartor är oslagbar. I ett tidigare inlägg har jag skrivit om stenarnas betydelse i undervisningen och det hävdar jag fortfarande. En samling stenar måste det finnas.

För övrigt i både samhällskunskap och geografi så återkommer jag ständigt till dessa myndigheters- och föreningarssidor fyllda av ämnes- och spetskompetens:

  • Forum för Levande historia– utmärkta övningar, faktasamlingar, filmer och reflektionsmaterial. Enkelt att använda och utmärkt i undervisningen.
  • Riksdagen– här har vi lärare en alldeles egen flik fullmatad med information både till övningar direkt i klassrummet eller för stunder av egenstudier.
  • Regeringen– här finns material att beställa och kunskap att inhämta.
  • Unicefs skolmaterial– barnkonventionen i fokus och kunskapsnivåerna så uttänkta att det passar stor som liten i klassrummet.
  • Ungdomsmottagningen på nätet- dubbelt bra. Tycker att våra elever ska veta att den finns men förutom det så är det fullmatade med bra filmer och information om exemplevis diskrineringsgrunderna.
  • Statens medieråd– vidare förklaringar är onödiga. Vett och etikett på nätet är ett stort måste i alla samtal med elever.
  • Geologinsdag– fullspäckad med användarvänligt material, roliga tävlingar och bra fortbildning för mig som vuxen. De har även en generös och mycket kvalitativ referenssida som hjälper mig vidare. Allt på en och samma sida.
  • Domstol.se– uppdaterad, tillgänglig och en fantastisk kunskapsbank.

Sidor med rikt utbud av material att tillgå både digitalt och i fysisk form. Vissa delar finns att lyssna på andra delar på lättläst svenska eller till och med flera olika språk.  Gratis att beställa och källkritiken granskad av proffs. Det är något alldeles särskilt att ge eleverna ett material som är viktigt och användbart på riktigt direkt från verkligheten.

Var rädd om den här för vi kommer använd den mycket under de kommande åren. Gör den till din. Stryk under ord du inte förstår och markera kluriga sammanhang.

Som alltid när betydelsen förklaras och ett förtroligt ansvar förmedlas så händer det något med allvaret i situationen. Väldigt få häften försvinner.

Med det här materialet i mitt klassrum så vet jag att undervisningen blir både relevant och anpassningsbar. Oavsett om jag har materialet digitalt eller som faktiskt häfte så finns det tillgängligt till alla och uppdateringarna följer samhällsutvecklingen.

Med två nystartade skolor i bagaget och några andra skolor med mer välfyllda klassrum på vägen så kan jag idag 2018 säga:

Det här materialet behöver jag för att kunna ge mina elever goda förutsättningar att nå de kunskapskrav läroplanen föreskriver.

 


Att arbeta med Kuben- göra skolarbetet viktigt på riktigt

 

Min skola är en Kuben- skola läsåret 2017/2018. Det betyder att vi är del av Raoul Wallenberg Academys projekt Kuben.

Ska jag vara helt ärligt så visste jag inte vad det var när jag först hörde om projektet. Började på mitt nya jobb i augusti. En nystartad skola, nya tankar välkomnades. Jag ville verkligen börja med att undervisa geografi. Från första stunden på terminen skulle eleverna lära, andas och känna geografi. Falukorv och järnmalm, mobiltelefoner och koppar, vi skulle läsa geografi och det skulle bli så kul.

Första dagen på jobbet, en kub kommer att komma till skolan. Vi ska arbeta med Kuben. Jag var inställd på att göra något bekant, allt annat var nytt. Nya kollegor, nytt arbetssätt, nya lokaler och massa nya elever.  En kub, vad handlar det om egentligen?

Att jobba i skola är att jobba tillsammans. Kollegiet var mycket engagerat, vi skulle inte bara få en kub den skulle dessutom vara fylld med tekniska möjligheter. Kuben skulle snart komma.

Det var bara att gilla läget och tänka om. En kub om mänskliga rättigheter, barnkonventionen, diskrimineringsgrunderna och vår värdegrund.

Helt plötsligt öppnade sig massa dörrar. Det här kan jag ju, det här är ju jag.

Det här är det jag gör, hela tiden, hela läsåret i alla övningar. Är det något som mina elever verkligen har med sig när de lämnar tre år av undervisning med mig så är det kunskaper om barnkonventionen, allas lika rätt och att med våra rättigheter kommer stort ansvar.

Nytt jobb för mig och ny skola för många av mina elever. Vi måste lära känna varandra, vi måste bygga grupp. Värderingsövningar och namnövningar avlöser varandra. Vi pratar, lyssnar, frågar, promenerar, klipper, ritar och skriver. Solar, träd, regnbågar och nya bekantskaper skapas. Vår hemvist dekoreras med våra alster och vår arbetsplats börjar kännas som vår fylld med våra arbeten.

En dag frågar min rektor om vi kan tänka oss samarbeta med en förening i grannskapet. De vill ha en utställning om demokratin i sina lokaler. Jag pratade med initiativtagaren som var imponerad av vad elever och lärare tillsammans åstadkommit under de första veckorna av terminen. Vi lånade ut våra verk. En vecka senare blev vi bjudna på vernissage. Vilken möjlighet vilket äventyr, många av eleverna lärde sig helt klart ett nytt ord den dagen- vernissage.

Kuben anländer på skolgården- rätten till en opartisk rättegång.

Med det så ser jag kuben och Raoul Wallenberg i det mesta. En utflykt i Stockholms City med eleverna. Vi ska se förra årets kubenskolors utställning i Kungsträdgården. Plötsligt finns där ett minnesmonument över Raoul utanför utrikesdepartementet, har det varit där förrut? En vandring i staden och vi står på Raoul Wallenbergstorg, har det alltid funnits där?

Vi bjuder in gäster till skolan. En officer kommer och berättar om Försvarsmaktens roll i vårt rättssystem. En advokat kommer till oss och berättar om sin roll i rättskedjan. Polisen gör besök, vilken roll har de i vår demokrati?

Byggsten på byggsten läggs i vårt Kuben- projekt.

När vi lämnat samhällskunskapsdelen som inledde läsåret så går vi över till historia. Det är tid för revolutioner och upptäckter. Hur har dessa bidragit till möjligheten för en rättvis och opartisk rättegång 2018? Vilka möjligheter hade Marie- Antoinette 1789 till en rättvis rättegång?

Samhällskunskap övergår i etik. Minnesdagen av Förintelsen passerar. Historien om Raoul Wallenberg får helt plötsligt en ny dimension. Eleverna har hört talas om och läst lite om Förintelsen tidigare men nu gör vi en djupdykning. En hel vecka lägger vi på minnesdagen, det skrivs dikter och läses texter. Vikten av att ha kuben på gården och höra om historien ger en enorm tyngd i undervisningen.

 

Vid ett tillfälle är koncentrationen i klassrummet så påtaglig att den nästan är greppbar. Eleverna förstår och tar till sig innehållet på ett sätt som jag inte tror varit möjligt om inte Kuben stått där på gården.

Tiden börjar närma sig utställning. Vi behöver börja tänka på hur vi ska fylla vår kub? Vad ska vi göra med alla dessa diskussioner, möten och upplevelser som passerat under läsåret? Hur ska vi förmedla det vi lärt under året till de som besöker vår kub när vi lämnar den ifrån oss till nästa skola?

Min från början oklara engagemang till Kuben försvann fort.  Jag nu är helt övertygad och såld på på idéen. Viktigt på riktigt pratar vi mycket om på vår skola. Vad kan vara viktigare än att lära av historien och samla den kunskapen i en kub för att sprida vår kunskap till andra?

I höst får vi visa Kuben. Då är det vi som bjuder in till visning i City. Vi får då visa att vårt arbete med Kuben är att göra skolarbetet viktigt på riktigt.

Så geografi arbetet då, hur gick det med det? Tillsammans avslutar vi terminen med ett arbete där naturgeografi möter kulturgeografi, en ny landmassa skapas- vilka rättigheter finns där som möjliggör rätten till opartisk rättegång? Cirkeln för läsåret är sluten. 

 

 


Ordets makt

Makten i ordet och ansvaret som vår yttrandefrihet för med sig är centrala delar i min undervisning som lärare. Att jag dessutom är lärare i de samhällsorienterande ämnena gör att jag även i mina ämnespass har starkt fokus på frågan. Olika sätt att uppmärksamma demokratins ansvar samt varierade former att presentera rätten till det fria ordet är nödvändiga för att ge eleverna verktyg att förstå innebörden.

Direkt i början av terminen markerar jag riktning för diskussionen och visar att allas lika värde är en självklarhet. Övningar om Barnkonventionen, Diskrimineringsgrunderna, yttrandefrihet och tryckfrihet inkluderas i det dagliga arbetet. Diskrimineringsgrunderna och barnkonventionen aktualiseras därefter kontinuerligt under terminen.

 

Ordet och tanken är fri men jag vill alltid tydligt markera att med friheten kommer ett stort ansvar.

Ingen får ta rätten att kränka någon annan för dennes person. Här och i många andra olika sammanhang brukar jag ta hjälp av musikvärlden för att skapa engagemang och förståelse.

Att Madonna är en fantastiska underhållare och banbrytande artist är nyhet för få. Yttrandefrihet och artistiskt nyskapande har följt hennes framgångsrika och långa karriär. Att i mitt klassrum introducera henne som sagoförfattare är det få som kan föreställa sig.

Boken Herr Peabodys äpplen av Madonna, som förövrigt är dedicerad till världens alla lärare, har för mig blivit en trogen följeslagare i klassrummet sedan den utgavs 2003. En saga blir alltid en bra början på en lektion oavsett ålder på eleverna. Är eleverna äldre, som mina högstadieelever är, så blir diskussionen som följer alltid analytisk och full av intressanta kopplingar till värdegrundsfrågor. 

Makten som ligger i ordet förtydligas av sagans form.

 

Sagan tar plats i en liten stad någonstans världen. Ett barn i staden ser knattelagets populäre tränare göra något som vid första anblicken ser ut att vara en stöld. Barnet sprider sin historia i den lilla staden. Stadens invånare börjar snabbt vända tränaren ryggen.

Boken hjälper mig i undervisningen om yttrande- och tryckfrihet. Ansvaret som kommer med dessa friheter är stora.

Att rent teoretiskt lära sig vad friheterna betyder brukar inte vara någon större svårighet. När teori ska bli praktik brukar svårighetsgraden öka.

Vad får vi egentligen säga till och om varandra utan att missbruka friheterna? Hur lätt kan inte en diskussion på internet ta en vändning som skapar både konflikt och ledsamh

eter? Ett rykte utan minsta spår av kritisk granskning blir lätt en etablerad sanning.

När tränaren i den lilla staden får höra ryktet som cirkulerar kring honom konfronterar han barnet. Barnet får en mycket symbolisk tillrättavisning som väcker många tankar hos läsaren eller i detta fall lyssnande eleven.

Bokens innehåll leder till en tydlig diskussion om ordets makt. Slutet ger även goda infallsvinklar till samtal om konsekvenser av ryktesspridning och vikten av själv skapa sig en uppfattning om vad som hänt. Varje gång får sagan önskad effekt med diskussion om ordets makt.