När oddsen är emot situationen

Det finns stunder när jag går in i ett rum eller en situation och jag bara vet att oddsen är emot mig.

Vissa stunder och situationer bara vet jag som erfaren lärare att det här kan gå hursomhelst.

Det finns ingen planering att tillgång ingen manual att följa. Ingen didaktisk skrift eller pedagogisk teori kan rädda mig utan det är bara att kasta sig ut och hoppas på det bästa. För är jag där, en vuxen och ledare, i en given situation förväntas jag agera och vara professionell även fast jag vet att det här blir nog helt enkelt inte bra.

Minns tydligt för något år sedan när första snön hade kommit. Eleverna hade valt en mycket olämplig plats för sitt snöbollskrig. Någon från skolan behövde gå dit, det blev jag, för att få slut på snöbollskriget. Satte med nedsänkt huvud på mig jackan och gick med tunga steg mot platsen. Det här kan gå hursomhelst.

Var i ett annat liknande läge häromdagen, inomhus denna gång. Eleverna hade haft prov. Två timmar hade de suttit och skrivit om fysikens magiska värld. Fulla av fokus hade de suttit där minut efter minut, timme på timme. Kollegorna och jag hade vaktat som stolta lejoninnor över rummen. När provtiden var slut fick alla gå ut på en välförtjänt paus  i det vackra snölandskapet. Allt enligt plan och inga konstigheter. Men efter rasten…

En timme kvar till lunch. 60 hungriga och efter helgen- och prov- trötta årskurs åttor. Vad ska vi hitta på?

Efter ett snabbt kollegialt övervägande så bestämde vi två pass á 30 minuter för vardera grupp i svenska och matematik. En genomgång behövde hållas i matematik och i svenskan ville jag fortsätta högläsningen av vår gemensamma bok.

Eleverna väller in från rasten. De visar hur trötta de är, några pratar om hur hungriga de är och suckarna att det är en timme kvar till lunch är tydliga.

Gruppen kommer in i lektionssalen. Vissa lägger sig över bänkarna. Andra lutar sig långt bakåt på sin stol. En elev kommer fram och frågar trött:

– Vad ska vi göra?

– Tänkte läsa högt för er en halvtimme, svarar jag.

Eleven, kom ihåg att det här är årskurs åttor,  ger mig en innerlig kram och riktigt kryper upp i min famn inför hela klassen.

– Tack Karin, tack.  Så skönt att bara lyssna.

Fokuset från övriga gruppen är inte på topp men jag tar till stoltricket.

Jag tar fram min pall som står längst fram i klassrummet. Flyttar den mot rummets mitt och bara sätter mig ner och tittar ut över gruppen.

En efter en tystnar och ordet blir mitt.

-Under andra världskriget fanns det soldater som frivilligt anmälde sig till tjänstgöring i uppdrag som de visste att de inte skulle komma levande ifrån, inledde jag passet. De kallades Kamikazepiloter. Efter det har vi fått begreppet kamiakaze-projekt. När ni nu kom in från rasten så tänkte jag precis så. Ni är trötta och hungriga efter att ha jobbat hårt i två timmar. Vi måste ha en timmes lektion till. Det här blir som ett kamiakaze-projekt för mig som lärare. Oddsen är emot mig att få lektionen att lyckas.

Eleverna lyssna på helspänn. Wow tänker jag tyst för mig själv. Det kanske går vägen.

– Ni behöver bara luta er tillbaka, fortsätter jag, eller lägga er över bänken och lyssna. Jag tänker läsa för er.

Den kramande eleven börjar få huvudmassage av bänkkamraten. Några lägger sig på golvet och andra kryper upp i de djupa fönstren.

Jag börjar läsa.

Förundrad och samtidigt fnittrigt glad inombords. Det lyckades. Hade verkligen inte trott att det här skulle bli ett stolt ögonblick värt att dokumentera, men det blev det.


Att genomföra ett läsår del 2 – historia

Det moment i historien som mina elever alltid frågar efter och oftast ser fram emot med spänning är Världskrigens tid.

När ska vi läsa om andra världskriget? är en fråga som jag ofta får.

Genom hela min lärargärning har jag alltid valt att lägga momentet i årskurs 8. Innan har vi läst om Upptäckterna och revoutionernas tidevarv i årskurs 7 och sedan är det tiden efter 1945 och till nutiden som gäller i årskurs 9.

Redan under samhällsmomentet som inledde läsåret så grundade vi med funderingar kring ansvaret som följer med yttrandefriheten samt de begränsningar som följer med våra rättigheter. EXPO besökte oss och gav mig och eleverna en historisk tillbaka blick på rasismen som naturligtvis både kan kopplas till dagens samhälle men även historien.

Ett besök i klassrummet från historiens mörka vrå fick vid med Livia Fränkels besök. Hon berättade om hur livet inskränktes för henne och hennes familj under 1930-40 -talets Europa och hur det kulminerade i fruktansvärda övergrepp på henne och mord på hennes föräldrar i Auschwitz.

Allt detta innan själva historiakursen ens börjat.

När historia momentet började så fick eleverna även läsa Pojken i randig pyjamas där Shmuel och Brunos. Karaktärerna analyserades och historien fördjupades.

Hur såg deras liv ut för ett år sedan? Vilka drömmar hade de?

Därefter så tog högläsning vid och tillsammans läste vi Ulrike och kriget. Att författaren Vibeke Olsson var jämnårig med eleverna när hon skrev boken gjorde helt klart att de lyssnade med extra förväntan. Skulle de själva kunna skriva något liknande.

Ett offer i Shmuel. Ett vittne i Bruno. En medhjälpare och eller förövare i Ulrike.

Vi började faktadelen av momentet med genomgångar och samtal kring nationalism. Vad är det som enar och ibland även delar ett folk eller land? Finns det folk utan land idag? Finns det flera nationer som har flera olika kulturer inom ett land?

Ordet allians i en historisk kontext undersöktes. Alliansen och dagens politik är en sak men vad är en allians om vi ser till länder och särskilt till det första världskriget.

I mitt klassrum finns många olika språk och nationaliteter blandade. Alla bor de här i Sverige och går i svensk skola men när vi börjar prata nationalism så kommer många exempel upp som verkligen vidgar tankarna. Flera av eleverna med föräldrar som föddes i vad som då var Jugoslavien finns i mitt klassrum. Intresset i deras ögon går inte att ta miste på när deras ”länder” får utrymme i diskussionen.

Att nationalencyklopedin är en skattkista utan botten är ingen nyhet. Men som oftast glömmer jag i förberedelse ivern att kolla in deras play-funktion. Där hittade jag fantastiska animerade och samtida material som förklarade de snabba förvecklingarna 1914. Underbart att komplettera genomgången med samt att ha som sammanfattningsuppgift.

Med mellankrigstidens intågande i vår historieläsning så får vår fiktiva karaktär Ulrike hjälpa till med förståelsen.

Vilka mekanismer i det tyska samhället möjliggjorde utvecklingen på 1930-talet?

Återigen kom de nationella proven till hjälp. Där finns färdiga uppgifter bara att använda som berör orsakerna till första världskriget men även vad som möjliggjorde nazisternas maktövertagande i Tyskland. Bedömningsunderlag att tillgång och kunskapskoller redo för användning.

Ord att lära, diskussioner att följa och förklaringar att hitta. Källor att granska och perspektiv som behöver beaktas. Lektion läggs till lektion och till veckan är det dags att knyta ihop alla delar.

Har kunskaperna landat som de ska?