Skoluniform, lösnaglar och ordningsbetyg- att jämföra skolsystem

Jag tillbringar mycket tid på Irland i släktingar sällskap. Ofta hamnar vi i jämförande samtal kring vardag, skola och jobb. Skolstart får mig varje år att häpnas över de otroliga skillnader som våra länder tampas med.

Båda system med samma grundmål- hjälpa våra elever att lyckas och utvecklas så mycket med sina studier som det bara är möjligt.

Sen kommer de stora skillnaderna. Hur gör vi för att ta oss dit?

Att den svenska skolan tampas med en del utmaningar behöver man inte söka länge för att få information om. Men att vi i Sverige skulle prata om de höga kostnaderna som föräldrar har inför skolstart känns oerhört främmande. Eller att jag som förälder våndas inför att klara kopieringskostanderna för barnens skolgång eller hur lunchlådorna ska ordnas under veckan.

Det är inget som är närvarande i diskussionen.

Inte heller diskuteras det om kvarsittning ska ske på lördagar eller om nagellacken som barnet har på sig kommer att bli föremål för avstängning eller inte.

Inför skolstart spenderar en förälder på Irland, för ett barn i motsvarande grundskolan, 500 Euro på måsten så att barnet ska kunna vistas i skolan. Det betyder korrekt uniform så eleven får vara i skolan. Därtill kommer stora utlägg så eleven kan delta i undervisningen exempelvis böcker, pennor, Ipads och allt annat som behövs. Till och med affärerna bistår med checklistor inför skolstart.

Alla som läst Harry Potter serien vet hur familjen Weasley tampas med att försöka få det hela att gå ihop inför skolstarten. Inte minst beskrivs hur Malfoy hånar Ron för hans begagnade kläder och använda skolböcker. Pressen att få pengar till skolstarten skildras även i litteraturen.

Skulle barnet sedan eventuellt få behov av doktor vid en halsfluss behövs också minst 50 euro.

Sen tillkommer de fortlöpande kostade för kopiering, utflykter, simskola och annat som är en del av den ordinarie undervisningen. Allt ska betalas ur föräldrarnas egna ficka under pågående termin.

Mataffärerna i sin tur laddar upp med erbjudanden på sockerfria färgglada drycker och extra stora chipspåsar att skicka med lunchsmörgåsen.

Vissa irländska skolor har även ett systemet med ordningsbetyg.

Varje vecka sammanställs elevernas uppförande i ett formulär som skickas hem till föräldrarna. Har barnet skött läxan väl eller hjälpt till i klassen så blir det en bra intyg för veckan. Har eleven däremot uppfört sig illa, använt brun utan sol eller haft lösnaglar så blir lappen som kommer hem för påskrift mindre trevlig.

På det kan kvarsittning, som utförs på lördagar, utdelas om tillsägning inte räcker. Efter tre kvarsittningar kan eleven stängas av från skolan.

Inget system är rätt eller fel bara väldigt olika.

I min tanke så blir mina funderingar om skolportalens varande eller hackande ljud på tv-skärmen via air-play en intet fråga.

Blir mest bara otroligt nöjd med det jag har och ständigt ta förgivet att både få och ge.

Om vi skulle sammanställa en lista och sätta upp inför skolstart över vad mina elever behöver för att vara i skolan vad skulle då stå på den?

Skulle jag sedan på det försöka sammanställa någon slags lista över vad som skulle rapporteras i ett, som vissa partier lagt fram, framtida ordningsbetyg så blir min tanke helt blank. Skulle jag på fullaste allvar efter närmare sex års högskolestudier i pedagogik och samhällsorienterandeämnen kryssa i rapporter om elevernas beteende och veckovis rapportera det så skulle skolvärlden tappa sin lockelse för mig.

Måste släppa den senare tanken för nu och återgår hellre till listan.

Vad behöver en elev i svensk skola ha för att kunna delta i undervisningen?


Är lovet slut eller???


Måndag morgon och första lektionspasset efter höstlovet. Rutinerat tänker min kollega och jag att eleverna får ta första halvtimmen till att hälsa på varandra.

Vi har väldigt sociala elever. Fick de så skulle de ägna minst första halvtimmen kanske till och med timmen varje dag åt att hälsa på varandra. God morgonkram, god morgon high five, god morgon klapp, kolla läget  i det oändliga varje morgon. Det här är ju inte hållbart naturligtvis men efter ett lov, varför inte.

Vi tänkte en halvtimme sen kör vi.

Själv var jag väldigt engagerad. Nytt ämne skulle introduceras och några gamla saker följas upp. Jag hade dels varit ledig men även varit på fortbildningskonferens och helt klart redo för lektion. Nu kör vi!

Vissa elever kom in, satte sig  och var redo. Lektionsdag är lektionsdag. Andra gick runt och fortsatte hälsningsritualen. En tredje grupp kom in i klassrummet och  fortsatte helt enkelt konversationen som de fört utanför.

Snappade upp ord som; inte sovit på hela natten, inte sovit på tre dagar, trött.

Som sociala zoombies vandrar de runt, med uppspärrade yrvakna uggleögon, näsorna ivrigt vädrandes efter nästa person att hälsa på.

Ännu en gång förbannar jag min, tydligen även kollegans, totala glömska av att ha högstadieelever tillbaka efter lov. Varför ens försöka ha något vettigt på förmiddagen efter ett lov?  Varför inte helt enkelt köra filmkortet? Låta dem snacka av sig och umgås första delen av dagen. Sen är de förhoppningsvis redo.

Innan lektionen var jag redo men vad gör det om eleverna inte riktigt är med på banan? Det gör ju mest mig irriterad och inte får jag mer fokus från dem för det. Tvärtom så blir jag arg och till ingen nytta.

Sedan som ett mirakel, varje gång, dag två efter lov så är de flesta åter på studiemode. Dagen innan har liksom aldrig hänt.

Lär dig någongång Karin, första dagen efter lov… tänk om och gör något som helt enkelt inte är så viktigt och som faktiskt fungerar.

Vad ska jag hitta på? Hur gör jag något bra av det här?

Till veckan är det dags igen. Ett lov är slut. Vad ska vi göra första dagen efter lovet?

Finns det något som verkligen fungerar?