Att arbeta med Kuben- göra skolarbetet viktigt på riktigt

 

Min skola är en Kuben- skola läsåret 2017/2018. Det betyder att vi är del av Raoul Wallenberg Academys projekt Kuben.

Ska jag vara helt ärligt så visste jag inte vad det var när jag först hörde om projektet. Började på mitt nya jobb i augusti. En nystartad skola, nya tankar välkomnades. Jag ville verkligen börja med att undervisa geografi. Från första stunden på terminen skulle eleverna lära, andas och känna geografi. Falukorv och järnmalm, mobiltelefoner och koppar, vi skulle läsa geografi och det skulle bli så kul.

Första dagen på jobbet, en kub kommer att komma till skolan. Vi ska arbeta med Kuben. Jag var inställd på att göra något bekant, allt annat var nytt. Nya kollegor, nytt arbetssätt, nya lokaler och massa nya elever.  En kub, vad handlar det om egentligen?

Att jobba i skola är att jobba tillsammans. Kollegiet var mycket engagerat, vi skulle inte bara få en kub den skulle dessutom vara fylld med tekniska möjligheter. Kuben skulle snart komma.

Det var bara att gilla läget och tänka om. En kub om mänskliga rättigheter, barnkonventionen, diskrimineringsgrunderna och vår värdegrund.

Helt plötsligt öppnade sig massa dörrar. Det här kan jag ju, det här är ju jag.

Det här är det jag gör, hela tiden, hela läsåret i alla övningar. Är det något som mina elever verkligen har med sig när de lämnar tre år av undervisning med mig så är det kunskaper om barnkonventionen, allas lika rätt och att med våra rättigheter kommer stort ansvar.

Nytt jobb för mig och ny skola för många av mina elever. Vi måste lära känna varandra, vi måste bygga grupp. Värderingsövningar och namnövningar avlöser varandra. Vi pratar, lyssnar, frågar, promenerar, klipper, ritar och skriver. Solar, träd, regnbågar och nya bekantskaper skapas. Vår hemvist dekoreras med våra alster och vår arbetsplats börjar kännas som vår fylld med våra arbeten.

En dag frågar min rektor om vi kan tänka oss samarbeta med en förening i grannskapet. De vill ha en utställning om demokratin i sina lokaler. Jag pratade med initiativtagaren som var imponerad av vad elever och lärare tillsammans åstadkommit under de första veckorna av terminen. Vi lånade ut våra verk. En vecka senare blev vi bjudna på vernissage. Vilken möjlighet vilket äventyr, många av eleverna lärde sig helt klart ett nytt ord den dagen- vernissage.

Kuben anländer på skolgården- rätten till en opartisk rättegång.

Med det så ser jag kuben och Raoul Wallenberg i det mesta. En utflykt i Stockholms City med eleverna. Vi ska se förra årets kubenskolors utställning i Kungsträdgården. Plötsligt finns där ett minnesmonument över Raoul utanför utrikesdepartementet, har det varit där förrut? En vandring i staden och vi står på Raoul Wallenbergstorg, har det alltid funnits där?

Vi bjuder in gäster till skolan. En officer kommer och berättar om Försvarsmaktens roll i vårt rättssystem. En advokat kommer till oss och berättar om sin roll i rättskedjan. Polisen gör besök, vilken roll har de i vår demokrati?

Byggsten på byggsten läggs i vårt Kuben- projekt.

När vi lämnat samhällskunskapsdelen som inledde läsåret så går vi över till historia. Det är tid för revolutioner och upptäckter. Hur har dessa bidragit till möjligheten för en rättvis och opartisk rättegång 2018? Vilka möjligheter hade Marie- Antoinette 1789 till en rättvis rättegång?

Samhällskunskap övergår i etik. Minnesdagen av Förintelsen passerar. Historien om Raoul Wallenberg får helt plötsligt en ny dimension. Eleverna har hört talas om och läst lite om Förintelsen tidigare men nu gör vi en djupdykning. En hel vecka lägger vi på minnesdagen, det skrivs dikter och läses texter. Vikten av att ha kuben på gården och höra om historien ger en enorm tyngd i undervisningen.

 

Vid ett tillfälle är koncentrationen i klassrummet så påtaglig att den nästan är greppbar. Eleverna förstår och tar till sig innehållet på ett sätt som jag inte tror varit möjligt om inte Kuben stått där på gården.

Tiden börjar närma sig utställning. Vi behöver börja tänka på hur vi ska fylla vår kub? Vad ska vi göra med alla dessa diskussioner, möten och upplevelser som passerat under läsåret? Hur ska vi förmedla det vi lärt under året till de som besöker vår kub när vi lämnar den ifrån oss till nästa skola?

Min från början oklara engagemang till Kuben försvann fort.  Jag nu är helt övertygad och såld på på idéen. Viktigt på riktigt pratar vi mycket om på vår skola. Vad kan vara viktigare än att lära av historien och samla den kunskapen i en kub för att sprida vår kunskap till andra?

I höst får vi visa Kuben. Då är det vi som bjuder in till visning i City. Vi får då visa att vårt arbete med Kuben är att göra skolarbetet viktigt på riktigt.

Så geografi arbetet då, hur gick det med det? Tillsammans avslutar vi terminen med ett arbete där naturgeografi möter kulturgeografi, en ny landmassa skapas- vilka rättigheter finns där som möjliggör rätten till opartisk rättegång? Cirkeln för läsåret är sluten. 

 

 

1 kommentarer

Kommentarrubrik

Kicki

Kicki

Vad kul att arbete med kuben blev bra. Det ska bli spännande och se ert arbete sen. 😊👍

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*
*